Mitt genomförande av lektion

Jag hade min lektion i en årskurs två där dem tidigare enbart hade pratat om temperaturen ute. Jag började min lektion att berätta att vi skulle prata om temperatur och hur temperaturen påverkas oss. Eleverna fick sedan sitta två och två och diskutera lite vad det tror händer i kroppen när den blir varm eller kall. Både jag, Tina och min handledare gick då också runt och lyssna. Jag samlade sedan ihop alla och vi pratade om vad de trodde. Detta tyckte jag var intressant då eleverna hade många kloka idéer på vad som händer.

Efter detta berättade jag lite om temperatur och visade bilder med en PowerPoint. Vi diskuterade då under tiden och eleverna kom med frågor. Det tyckte jag var bra då jag märkte att de var intresserade. Under lektionen observerade både Tina och min handledare mig. Min handledare ville jag ha med då hon kunde ge mig respons efter vad hon tycker jag kan förbättra men även Tina kunde ge den respons.

Senare under lektionen skulle vi göra experiment och när jag berättade detta för klassen blev det stor glädje i klassrummet. När jag började med experimentet att en skulle springa ute på skolgården och en stå still blev de direkt nyfikna på resultatet. De fick såklart innan experimentet gissa vad de trodde skulle hända med temperaturen. När de två eleverna sedan gick ut tillsammans med Tina stannade jag kvar i klassrummet och pratade med dem. Eleverna som då var kvar blev mycket förväntansfulla och de satt och tittade mot dörren för att se när de kom tillbaka. Vi diskuterade sedan resultatet och varför det blev som det blev. När vi sedan gjorde andra experimentet var de också mycket förväntansfulla. Dock kan jag tycka att det blev lite rörigt när det skulle utföras då det tog lite lång tid innan alla hade vart framme och känt varmluft och varmvatten. Detta var något som jag och Tina diskuterade efter och vi sa att de kunde göras annorlunda. Vilket hon sedan gjorde på sin lektion då hon gjorde experimentet på två ställen så det gick fortare. 

I slutet av lektionen pratade vi om vad vi hade lärt oss och det märktes att de hade tagit till sig det jag hade sagt och det vi hade diskuterat. Efter lektionen var det dags för mat och då hörde jag eleverna fortsätta prata om temperatur och de kom fram till mig och sa nya saker de kom på. Detta tyckte jag var roligt och jag blev glad av att de tyckte att lektionen var rolig.

Jag kan då sammanfatta med att jag är nöjd med min lektion eftersom eleverna tyckte det var roligt och även jag. De verkade uppskatta att de fick göra experiment och att de själva fick delta och diskutera så mycket under lektionen.

//Emelie

Mer ämnesfördjupning

Jag satt idag och kollade runt lite mer på internet kring vårt ämnesområde och hittade då lite relevant information.

Enligt en studie som jag läste om på en sida på nätet (se här http://traningslara.se/vatskeintag-vid-traning-del-ii-kroppstemperatur-och-vatskeintag/ ) så har vi lägre kroppstemperatur desto mer vatten vi dricker under en aktivitet. Dock var det inget som förvånade mig men det tycker jag visar tydligt att det är viktigt med vatten när vi tränar. Dock i denna studie så kollade på skillnaden på att inte dricka alls till att dricka mycket. I annan studie som stod på samma hemsida så var det ingen skillnad på kroppstemperaturen men då drack de 60% eller 80% av sin vätskeförlust.

Jag hittade även en artikel som det står lite sammanfattat av temperatur i kroppen. Tänkte att jag läggen ut den länken här på bloggen så kan ni gå in och läsa om ni vill.

http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14345/LKT1019s1296_1298.pdf

Lektionsplanering

Syfte: Att skapa förståelse för inre och yttre faktorer som påverkar kroppstemperaturen.
 
Mål från Lgr 11: Människans upplevelse av temperatur

Några föremål i elevernas vardag och hur de är anpassade efter människans behov.

Mål:

·         Kunna kroppens normala temperatur

·         Ha förståelse för inre och yttre faktorer

·         Kunna ge exempel på påverkande inre och yttre faktorer

·         Ge exempel på användningsområden av termometern.

Innehåll:

Vi inleder lektionen med att diskutera kring Concept Cartoon. Vi har tänkt ha en kort Power Point med bilder och text som förklarar inre och yttre faktorer och kroppens temperatur. Det vi tänker med inre faktorer är det som påverkar kroppstemperaturen inifrån exempelvis vad som händer vid fysisk aktivitet. Yttre faktorer tänker vi det som påverkar kroppens temperatur utifrån exempelvis väderleken (sommar-värme, vinter-kyla), kläder. Kroppens temperatur tänker vi oss att ta upp vad normal kroppstemperatur är och sedan relatera kroppens temperatur till de olika faktorerna. Det vill säga om kroppstemperaturen ökar eller sjunker.

Genom Power Pointen för vi en öppen dialog och diskussion. Vilket skapar interaktion mellan lärare - elev – innehåll.

Experiment

Ta temperaturen på två elever och sedan får den ena stå still ute och den andra springa runt på skolgården. Sedan tar man temperaturen igen och kollar om det är någon skillnad på kroppstemperaturen. Vi diskuterar sedan om resultatet.

Jämför vattnets och luftens temperatur för att förstå skillnaden på luftens och vattnets temperatur känns olika i samma grader. Detta gör vi genom att använda en hårfön som vi blåser med och mäter/känner temperaturen en bit ifrån samt ta temperaturen i en skål med varmt vatten. Sedan diskuterar vi varför det är skillnad på att känna temperaturen i luften och i vattnet.

Avslutning

Vi avslutar med att sammanfatta experimenten och lektionens helhet. Vi återkopplar även till Concept Cartoon och utvärderar vad vi lärt oss genom dialog.

Kroppens temperatur

Den normala kroppstemperaturen kan variera från person till person men den vanligaste är 37°C. Barn har vanligtvis högre temperatur än de äldre och kvinnor ökar ungefär en halv grad från ägglossning till menstruationsblödning. Temperaturen påverkas även av varm eller kall omgivning som man kan se på bilden nedan. Den visar även att i kärnan av kroppen är temperaturen oftast 37°C om man är frisk och vilar. Detta på grund av att där strömmar det mest blod och hjärtat pumpar runt blodet till kroppens olika delar.

Sand, O. m.fl. (2007). Människokroppen : fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB. ISBN 978-91-47-08435-7.

Bilden är tagen från:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Kroppen/Kroppens-temperatur/Kroppstemperaturen/

Svett, fysisk aktivitet och mat

Svettas
Att svettas är kroppens sätt att kyla ner kroppen. Det är kroppens viktigaste sätt för att hålla rätt kroppstemperatur. Att vi svettas har olika orsaker det kan vara när man anstränger sig fysiskt, när man har feber, när det är vart ute, när man är nervös, orolig, stressad. Det sympatiska nervsystemet styr hur mycket i svettas och det nervsystemet kan vi inte kontrollera med vår vilja. Normalt förlorar man runt en halv liter vätska genom huden per dag. Man kan svettas mycket under kortare perioder och då kan det vara flera liter vätska i timmen.

I huden finns det två svettkörtlar som kallas ekkrina och apokrina svettkörtlar. De såkallade ekkrina svettkörtlarna är de som viktigast för temperaturregleringen. Dessa finns utspridda över hela huden och är flera miljoner dock är de tätast i handflator och fotsulor. Svetten som tillverkas av dessa består av vatten samt spår av ammoniak, mjölksyra, salter och urinämne. De andra svettkörtlarna som kallas apokrina svettkörtlar och innehåller bland annat äggviteämnen som sedan bryts ner av bakterier som finns på huden och då bildas starkt doftande ämnen. Dessa svettkörtlar finns främst i armhålorna, ljumskarna och i underlivet.


Fysisk aktivitet
När vi påfrestar kroppen hårt fysiskt så kan kroppstemperaturen öka tillfälligt upp till 38^o – 40^oC. Detta sker framför allt vid fysiska aktiviteter i varma och fuktiga förhållanden. Då behöver kroppen mycket vätska eftersom vi förlorar det genom svetten som kyler ner kroppen. När man fryser blir muskulaturen spänd och vi börjar huttra för att värma upp kroppen. Men för att kroppen ska öka ännu mer i temperatur behöver vi röra på oss. När vi rör på oss så värms blodet upp och de strömmar genom musklerna som arbetar. När blodet värms upp och går genom muskulaturen ökar värmen i kroppen.


Mat
Ämnesomsättningen är en process som bryter ner den födan som förs in i kroppen och omvandlar den till energi. När ämnesomsättningen sätts igång måste kroppen använda energi som är i kroppen och då skapas en värmeproduktion. Denna värme räcker oftast för att kroppen ska hålla sig varm. Maten färdas genom kroppen i flera steg och det är ämnesomsättningen. Energin från nedbrytningen av maten förs ut i cellerna i kroppen. ”Ämnesomsättning av mat (metabolism) avser kroppens biokemiska processer och är av två slag. Nedbrytning av maten i magen (katabolism) till enklare kemiska föreningar så att energin kan transporteras till cellerna. Vid framkomst omvandlas de enkla föreningarna (anabolism) till de komplicerade molekyler som celler och vävnader består av.” (http://www.dietkokboken.se/misc/pdf/lchf/bilaga05.pdf).


Använda källor:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overdriven-svettning/


http://www.alternativkliniken.se/amnesom.htm


http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Kroppen/Kroppens-temperatur/Kroppstemperaturen/


http://www.halsosidorna.se/Energibehov.htm

Sand, O. m.fl. (2007). Människokroppen : fysiologi och anatomi. 

Stockholm: Liber AB. ISBN 978-91-47-08435-7.

Hej!

Verkar ha skett ett fel, så mina sista inlägg inte har lagts upp. Men nu får vi hoppas det fungerar igen!!

//Emelie

Feber & termometer

Feber

I hjärnan sitter hypotalamus, den del som reglerar kroppens temperatur; kroppens "termostat". Den är i normalt läge inställd på ca 37 grader Celsius. När vi får en infektion i kroppen ökar de vita blodkropparna i kroppen (kroppens försvarsceller), vilka frigör ämnen som påverkar kroppstemperaturen genom att hypotalamus reagerar med att ställa om termostaten till en högre temperatur, eftersom virus och bakterier inte tål det lika väl. Istället för 37 grader kan den ställa in sig på 38 eller 39 (eller ännu något högre) grader.  Detta kallas feber.
När vi får feber börjar vi frysa, eftersom skillnaden på vår kroppstemperatur och omgivningens temperatur blir större än vad vi är vana vid. När kroppen sedan når den temperatur som termostaten är inställd på slutar vi att frysa. När infektionen släpper och febern går ner igen börjar vi att svettas, eftersom kroppen gör sig av med överskottsvärmen.

Termometer

En termometer är ett instrument som mäter temperatur. Den första termometern uppfanns av Galileo år 1602, medan den mer moderna glastermometern (med kvicksilver eller alkohol) kom ca 70 år senare.
Termometrar mäter temperatur genom att mäta värme eller kyla enligt en viss skala. Här mäter vi temperatur i Celsius, en skala påkommen av en svensk astronom vid namn Anders Celsius (1701-1744). Det är den mest använda skalan och den går efter vattnets former, då "0" är satt vid vattnets fryspunkt och "100" vid vattnets kokpunkt. Det är alltså 100 steg däremellan och varje sådant steg är vad vi kallar en "grad".
Det mesta materia expanderar vid värme och krymper/dras ihop vid kyla. Termometrar mäter temperatur genom hur en vätska (vanligtvis färgad alkohol, eller - förr - kvicksilver) expanderar eller drar sig tillbaka i en glassförhållare p.g.a. värmen/kylan, vilket sedan mäts i enlighet med de grader som finns utsatta på glasförhållaren - i de flesta fall i världen; genom Celsiusskalan.

//Rosanna

* Fysiologi - med relevant anatomi
* Conceptual Physics
* http://svenska.yle.fi/webbdoktorn/index.php/2058_feber__vad_hander_i_kroppen
* http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Feber/

Experiment - fundering

Hej gruppen!

Idag när vi träffades pratade vi ju om ett nytt experiment där vi skulle visa skillnaden på vattnets och luftens temperatur. Förut pratade vi om att använda ett ljus men idag pratade vi om hårför.

Det vi tänkte var att använda en hårfön som vi blåser med och mäter/känner temperaturen en bit ifrån samt ta temperaturen i en skål med varmt vatten.

Har nu testat det det experimentet. Det blir ungefär 48 grader 10 centimeter från hårfönen och då går det hålla handen där. Om man däremot tar i fingret i vatten som är runt 48 grader kan man inte hålla kvar fingret. Utan enbart känna och sedan ta upp, dock utan att bränna sig. Jag tycker därför att detta experiment fungerar bra och synliggör för eleverna att det är skillnad på temperatur beroende på om det är i vatten eller i luften. Vi kan då blåsa med hårfönen mot en termometer tills vi ser att det blir ungefär 48 grader och låter någon känna. Sedan jämföra det med att lägga termometern i en skål med varmt vatten som vi ser till är ungefär 48 grader varmt och låter då samma person känna med fingret i skålen.

Vad tror ni om detta? Jag tror det visar tydligt för eleverna att samma temperatur på termometern kan kännas olika beroende på var temperaturen är.

//Emelie

Handledning/frågestund

Idag hade vi en handledning/frågestund med Johan då vi gick igenom vår planering vi hade lagt upp här på bloggen. Vi ställde även de frågor vi hade kring vår lektion. Vi kom då fram till att ändra vårt syfte då det var lite stort. Vi ska nu istället fokusera mer på inre och yttre faktorer för kroppstemperaturen och även vad vi har för temperatur i kroppen. Eftersom kroppstemperaturen regleras av inre och yttre faktorer. Det är också det vi vill att eleverna ska få förståelse för. Sedan ska vi läsa på hjärnans signaler, nervsystemet, huden och sinnesorganet för vår egen skull, dock inte lära ut det till eleverna.

Vi ska även ändra våra tänkta experiment kom vi fram till då de inte riktigt förhöll sig till syftet längre. Detta får vi i gruppen diskutera vidare om hur de ska gå till. Vi pratade om under handledningen med Johan om att ha ett experiment som gör att eleverna får syn på inre faktorer. Det kan göras genom att någon/några elever får springa runt och sedan ta kroppstemperaturen för att se om det ökar. Detta är något som vi själva måste kolla först och diskutera vidare om. Ett experiment för de yttre faktorerna kan vara något av de experimenten vi har nu på lektionsplaneringen. Detta får vi också diskutera vidare om. Vi kanske kan försöka i gruppen att utföra dessa experiment tills vi ses nästa gång? För att kunna skriva en mer utförlig lektionsplanering.

Vilka begrepp ska vi användas oss av vid lektionen? Detta kan vi fundera på tills nästa gång också.  

Hjärnan

Hypotalamus i hjärnan fungerar som kroppens termostat. Den skickar sina signaler dels via det centrala nervsystemet. Kroppens termostat är olika inställs på dygnet De flesta människor har den högsta temperaturen på eftermiddagen och den lägsta på efternatten. När det är kallt ökar insöndringen av noradrenalin, adrenalin och cortisol. Det autonoma nervsystemet fungerar vid aktivering av svettkörtlarna. Mycket av vårt rörelsemönster påverkas omedvetet av värmereglering. De tvärstrimmliga musklerna reagerar genom det autonoma nervsystemet tillexempel ökning av muskeltonus och darrning, När man fryser. Man kan även kura ihop sig när man fryser. Köld ger också hunger och ökat födointag. Livet är i stor fara om temperaturen sjunker under 30 grader. 

Sinnesorganet huden

I huden finns receptorer(mottagare) de tar emot information till kroppen, dessa signaler skickas sedan vidare för nödvändig bearbetning. De medvetna hud förnimmelserna är tryck, köld värme och smärta. Termiska retningar: huden har bland annat värme och köld receptorer, de svarar för hur man upplever temperatur förändringar. Vi upplever hudtemperaturer behagliga mellan 30-36 grader. Temperaturer över 36 grader känns varmt. Vid temperatur över 45 grader aktiveras smärtreceptorer nociccepturer. Vi tycker att det bränns. Smärta upplevs även om det blir för kallt vid ca 15 grader. Termoreceptorerna rapporterar temperatur förändringar, men inte när kroppen håller en jämn temperatur.