Återkoppling Na lektion

Muntlig genom gång av tidigare No-lektion

I dag hade jag min lektion i återkoppling kring No lektionen om hur kroppen reglerar värme och kyla. Jag frågade eleverna om de kom ihåg lektionen, och det gjorde de. Sedan frågade jag dem om det visste vad kroppens normala temperatur var, flera räckte upp sina händer och de visste att det var 37 grader. Efter det visade jag dem det papper där frågeställningarna var och om de kom ihåg något? De kom ihåg att när man fryser huttrar man, och man vill ta på sig jacka. De kom ihåg att när det blir varmt svettas man, här var det någon som sa att man behöver duscha när man svettas. Jag tog upp experimenten. Det första när en elev sprang och vi tog tempen på eleven före och efteråt, de kom håg att tempen hade sjunkit något. Och att den som stått still hade något lägre temp. Sen var det andra experimentet som gick ut på att känna skillnad på varm luft 45 grader från en hårfön. Och jämföra med vattnet som hade samma temperatur. Även här kom de ihåg att de flesta tyckte att vattnet var varmare. Vi diskuterade fenomenet och jag tog fram det med bastu igen. Alla var överens om att man kunde vara i en bastu i ca 80- 90 grader men, att det inte går att känna på vatten som har 80- 90 grader. För att de skulle förstå hur varmt det vattnet är förklarade jag att det är vatten som nästan kokar. Det var kul med en återkoppling och att de kom ihåg det mesta vi talat om.

Natur och teknik i vardagen, igen

Fick även se en rolig sak kopplat till Naturkunskap och teknik på skolan idag då jag under några timmar var med på fritids. eleverna lekte då med några kulor som var magentiska. Dessa kulor la dom på en tunn träplanka och förflyttade med hjälp av ett tavelsudd(till en whiteboard) från ena sidan till den andra, då dom höll detta under plankan och kulorna över.
Detta tyckte dom var väldigt roligt och är ett av naturen och teknikens fenomen(magnetismen) som gjorde detta möjligt att leka med.

Återkoppling

Jag har under dagen återigen kopplat tillbaka till min lektion om kroppens temperatur för att se om de kom ihåg vad det var vi pratat om. Detta gjorde jag genom att visa powerpointen med alla bilder till. och istället för att jag berättade hur bilderna kopplades ihop fick eleverna berätta för mig vad de kom ihåg. Detta skedde genom handuppräckning (men jag frågade även då och då de elever som inte räckte upp handen för att se om även dessa kunde, vilket de gjort). Så resultatet av återkopplingen var positiv då eleverna till stor del kom ihåg vad vi hade gått igenom, vissa kunde mer än andra.

Seminarie 5

DINO- diagnoser i NO

Denna bedömningsmatris kan hjälpa oss stödja elevers utveckling då vi kan se på vilken nivå eleven ligger på. Utifrån detta kan vi lärare tillsammans med eleven se vad vi behöver arbeta vidare med.

Med denna matris gör vi eleverna delaktiga i sitt eget lärande då detta synliggörs när de via sina svar på frågorna ser på vilken nivå de ligger. Detta resulterar även i en bättre kommunikation mellan lärare och elev.

Vi har i gruppen diskuterat lite översiktligt detta bedömningsmaterial utifrån vårt fördjupningsarbete.

Förmåga att ställa frågor – Till viss del frågade eleverna egna frågor saker men detta skedde till största del genom ett öppen dialog där vi som lärare öppnade för diskussion.

Förmåga att formulera hypoteser – Eleverna nådde steg 1 i denna punkt då de kunde exempelvis kunde förutse att om de gick ut och sprang skulle de bli varma och temperaturen ökar och de svettas. Men de kunde inte förklara varför det var på detta vis.

Förmåga att planera en undersökning -  Denna del fick de inte möjlighet till att göra då vi gett utrymme för under denna lektion. Men vi tror att detta skulle kunna vara genomförbart om de fick mer tid och hjälp med planering till det.

Förmåga att samla data – inte heller denna del fick de möjlighet till, men det hade gått att genomföra till denna lektion då de exempelvis hade kunnat samla in olika temperaturer utomhus och inomhus under olika dagar.

Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser – tillsammans med eleverna drog vi slutsatser och tolkade resultaten. Vad vi kunde gjort annorlunda under experimentet kunde varit att eleverna själva efteråt fick diskutera i smågrupper vad som hände.

Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat – Några av grupperna fick genom att teckna någonting som de under lektionen lärt sig eller tyckt var intressant. De andra grupperna fyllde i ett arbetsblad och presenterade muntligt om vad de tänkt på och lärt sig.

Förmåga att utvärdera en undersökning - Eleverna resonerade kring deras temperatur när de sprungit en stund utomhus. De trodde att deras temperatur skulle öka i och med att de kände sig varmare. Detta ansåg vi vara en utvärdering av den lilla undersökningen.

 Förmåga att observera – eleverna observerade och kunde se egenskaper på exempelvis vår power-point där vi genom bilder förklarade kroppens reglering av temperatur. Exempelvis att när solen skiner blir vi varma och att när man blåser på kroppen med en hårför känns även detta varmt.

Som slutsats kan vi dra att delarna i matrisen(DINO) inte kan observeras genom en enda lektion. För att uppnå alla punkter behövs flera lektionstillfällen för att få med alla olika delar. Vi tycker att uppdelningen i tre steg är positivt för att se vilka olika steg som finns och som man under framtiden ska arbeta med.

// Emelie, Christina, Viola, therese

Lektion i Naturkunskap

Fredagen den 15 Mars

Emelie kommer till skolan och vi går till klassrummet. Visar runt, pratar om lite upplägg och vad hon ska ansvara för. Det blir killarnas grupp när de har första diskussionen sedan skall hon följa med de två eleverna som skall gå ut och göra experimentet ut. Hon ska även vara vid en av stationerna när vi har det andra experimentet.

Lektionen startar 8.05 när det ringer in. Först har vi en liten samling och pratar om dagen hur den ser ut. Sedan läste jag en saga(Prinsessan på ärten) och vi talade om vad sagan handlat om gemensamt. Sedan presenteras Emelie som är med för att delta och observera lektionen. Eleverna känner redan Emelie, eftersom hon var i deras klass för ett år sedan.  Jag presenterar ämnet och vad lektionen skall handla om. Först får eleverna pappret med de två frågeställningarna på, att diskutera i de grupper de sitter i. Det är två grupper sex i den ena och fyra i den andra (Eleverna sitter för tillfället indelat i flick- och pojkgrupp). De får diskutera var sin fråga för att det inte ska bli så mycket upprepning. Frågorna tas upp och eleverna berättar vad de kommit fram till. De har liknande tankar som vi har presenterat i vår  Concept carton. Sedan visar jag PP. Som vi har gjort gemensamt i gruppen. PP fungerar bra och vi för en dialog under PP en. När det är dags för första experimentet blir stämningen uppsluppen, Det märks att de tycker det är kul lär det händer något mer aktivt. För att det ska bli helt rättvist drar jag namnen på de som ska utföra experimentet ur en påse (vi har trä knappar med elevernas namn på). Den första jag drar ska springa… Den andra jag drar ska stå still. Jag har lite tankar kring genus och vem man väljer till vad. Tror att det är lätta att välja kille till at springa och tjej till att stå still. Typ killen har så mycket energi och det är bra att han får springa. Med lott dragning blir det rättvist. Resultaten blev inte som jag trott då temperaturen på den som sprang hade sjunkit 0.2 grader. (Resultatet blev liknande i Emelies klass)Vi diskuterade detta i klassen och de flesta trodde att tempen skulle höjas när de sprang. Och sjunka när de stod till. Vi talade om olika faktorer och hur det kunde blivit som det blev. Nästa experiment hade vi två stationer. Det blev lyckat. Eleverna slapp vänta länge och det blev ingen dö tid för eleverna. De flesta eleverna tyckte att det kändes varmare när de kände på 45 gradigt vatten jämförelse vis med 45 gradig luft. Vi talade om hur det kunde komma sig och alla hade badat bastu och att den kan vara ca 80 grader varm. Men det går ju inte att känna på vatten som är 80 grader.

Lektionen tog ca 50 minuter.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att lektionen gick bättre än jag hoppats på. Det kändes som eleverna var intresserade och att de genom experiment och PP fick förståelse för hur temperaturer påverkar vår kropp. Jag försökte tänka på att få med mig eleverna, så de kände sig delaktiga i lektionen. Så att det inte bara blev jag som pratade. Genom att studera Emelies lektion kunde jag ta till mig en del saker och göra lite annorlunda på min lektion för att förbättra tillexempel experimenten så eleverna slapp vänta.  

Emelie

Frågor inför handledning 3

Vad ska vi diskutera under redovisningen?

-          Ska vi ställa frågor till publiken?

-          Ska frågorna från publiken vara didaktiska frågor eller ämnesteoretiska frågor?

Ska vi ta upp skillnaden på våra olika lektioner på redovisningen? Eller ska vi enbart ta upp en lektion? Ska vi i så fall ta upp en generell bild av våra lektioner eller ska vi ta upp en lektion som en av oss i gruppen hade?

Åldersskillnaden var ganska stor på vfu-platser, ska vi ta upp det och hur det påverkade våra lektioner?

Ska vi berätta på redovisningen hur vi valde att ge kunskapen till eleverna? (Vilka val vi gjorde)

Vad menas med didaktisk kunskap som det står att vi ska redovisa?

Behöver vi gå in mer djupt på ämnet än vad vi gjort på bloggen?

Ska vi prata om vår Concept Cartoon på redovisningen? I så fall vad är det tänkt att vi ska berätta? Ska vi visa den och berätta hur de olika barnen förklarade, hur vi använde oss av den under lektionen?

Hur fungerar redovisningsschemat? Vilka redovisar vi för, är det två eller fyra grupper som redovisar?

Ska vi prata utifrån materia, liv, energi och teknik på redovisningen eller vår kunskapsfördjupning? Eller ska vi prata utifrån båda?

Natur och teknik i vardagen!

Ville bara dela med mig av en lustig sak en av elevernas föräldrar berättade för mig.  I deras område hade det tidigare varit inbrottstjuvar som brutit sig in vilket denna elev hade fått höra. En eftermiddag hade han kommit inspringande gråtandes i köket till sina föräldrar och de undrade genast vad han gjort då han även fått en bula i pannan. Eleven berättade då att han gjort en fälla till tjuvarna genom att lägga en kratta framför källaringången. Men detta hade han själv glömt bort och själv trampat på skaftet och fått stången i ansiktet.
Jag skrattade lite när jag fick höra detta och när jag tänkte efter hade detta med natur och teknik och göra då denna olycka skapades av hävstångseffekten!

Genomförandet av lektion

Jag höll min lektion på en tisdagsmorgon strax efter elevernas morgonsamling. Medverkande var min handledare och Rosanna ifrån min grupp samt 10 elever. Jag startade lektionen med att fråga eleverna om de vet vad kroppstemperatur är och vad man känner när man har olika temperatur i kroppen. Eleverna fick under hela lektionen fritt med hjälp av handuppräckning fråga frågor som de kom att tänka på, som hade med ämnet och göra. Vi i högskolegruppengruppen hade innan gjort en powerpoint med rörliga bilder, vår concept cartoon, samt korta textstycken, som jag visade upp för eleverna. Denna handlade om vad kroppstemperatur var, hur den ändrades men hjälp av inre och yttre faktorer, samt visade på att det fanns olika termometrar man kunde använda för att mäta temperaturer på olika ställen(luft, vatten, kroppen).

Efter powerpointen frågade jag eleverna om någon av dem hade suttit inne i en bastu någon gång, det visade sig att allihop hade gjort detta. Jag förklarade då för dem skillnaden på varmt vatten och varm luft, att vatten leder värme bättre och fortare vilket resulterar i att vatten i samma temperatur känns varmare än luften gör.Detta fick de känna ett exempel på då det fick hålla handen framför en hårfön(temp. 45 grader) och sedan stoppa i handen i lika varmt vatten. temperaturen på de båda hade vi tillsammans innan kollat så de stämde överens. Elevernas svar var att alla tyckte vattnet kändes varmare än luften.

Mina tankar efter lektionen var positiva. Eleverna var väldigt bra på att lyssna vilket jag innan befarade att de inte skulle vara. De höll koncentrationen uppe under hela lektionen och var engagerade och frågade om saker de undrade över och försökte även svara på de korta frågor jag ställde till dem. Jag kände även att jag på ett bra sätt kunde förmedla det jag ville till eleverna för att uppnå målen. Så i det stora hela kände jag mig nöjd med den genomförda planeringen!


/therese