Ett avslutande inlägg med sammanfattning av vår blogg i en wordle!

(Klicka på den för att få större!)

Teknik i barnens värld

Barn och elever i alla åldrar stöter på naturvetenskapliga och tekniska ting i vardagen hela tiden. Naturvetenskap kan bl.a. kopplas till att ha mer och tjockare kläder på sig på vintern, men mindre och lättare kläder på sig på sommaren; växter och djur de kommer i kontakt med; datorer, TV-spel, o.s.v. Det finns hur mycket som helst. Något jag har tänkt på är att vi som studenter och framtida lärare kan använda oss av det som finns runtomkring dem, som de kan om och har koll på, till att hjälpa dem växa som individer och stärka deras självbild.

Ta något så simpelt som att hjälpa sin fröken med hennes mobiltelefon, till exempel. En dag när det var dags för mig att åka hem från min VFU-plats kom en av eleverna i den ena årksurs 3 jag är i fram till mig och frågade vad jag hade för telefon, då jag tog upp den för att ringa ett samtal. Jag svarade att jag har en iPhone 4S och han berättade glatt att hans föräldrar lovat honom en iPhone 5. Jag frågade honom om det fanns någon skillnad på telefonerna och han svarade att "Njaa, inte precis tror jag, men den ser lite annorlunda ut och går lite snabbare och det finns kanske fler appar till den".
Han frågade sedan om jag hade några spel på mobilen och jag lät honom titta på dem för att se vilka det var. Han påpekade då att skärmen på min telefon var lite svag i ljusstyrka så att det var lite svårt att se i vissa vinklar. Jag tyckte egentligen inte att skärmen var mörk och jag visste hur man ändrar ljusstyrkan, men jag sa till honom att han hade rätt och frågade om han kunde hjälpa mig att ändra. Hans ansikte sken genast upp och sa "Ja, jag vet hur man gör, jag hjälper dig!". Han gick in på rätt inställningar och ändrade så att skärmen blev ljusare och bad mig säga stopp när det var som jag ville ha det. Jag tackade honom så mycket och han sträckte stolt på sig för att han kunnat hjälpa en fröken.

Poängen med detta är att det finns mycket teknik som dagens 20-åringar vuxit upp med och nästan automatiskt förstår sig på, men som 50-åringar kanske inte gör. På samma sätt är det mycket som dagens barn konstant kommer i kontakt med och kanske därför vet mer om eller kan bättre än vi vuxna, vare sig vi är 20 eller 50 eller 80 år gamla. Istället för att som lärare bestämma sig för att använda något annat, som vi kan, borde vi kanske be barnen om hjälp. De får då använda sig av sina färdigheter och känna att de är viktiga; att vuxna kan behöva deras hjälp precis som de behöver vår.

Teknik finns överallt och den vardagliga teknik barn och elever konstant har omkring sig kan inte bara hjälpa dem i deras fortsatta utbildning om just teknik, utan för att växa som personer och känna sig nyttiga för människorna omkring dem, och hela samhället - vilket även gäller naturvetenskap, förstås!

För de som ej hörde vår redovisning

Lägger här till några delar från vår redovisning som andra grupper kan få ta del av. 

DIDAKTISKA FRÅGOR: Vad? Varför? Hur?

Vad? Mål från Lgr 11 - Människans upplevelse av temperatur.

Varför? Detta val grundades utifrån en fråga från en av våra elever på VFU:n. ”Varför man svettas när man springer och idrottar”. Detta kände vi då kunde vara av intresse att fördjupa oss i och planera en lektion utefter. Då detta kunde vara intressant för fler elever att få kunskap om.

Mål för lektionen:

·         Kunna kroppens normala temperatur

·         Ha förståelse för inre och yttre faktorer

·         Kunna ge exempel på påverkande inre och yttre faktorer

·         Ge exempel på användningsområden av termometern

Hur? Frågade elever om vår concept cartoon och fick svar som vi sedan satte in i tankebubblor. Vi redovisade sedan en power-point med concept som utgångspunkt då vi gick igenom de olika delarna i vår ämnesfördjupning. Denna power-point gjordes på grunden av elevernas kunskapsnivå(eleverna i förskoleklass hade stor hjälp av de rörliga bilderna då de kunde koppla samman dessa med det vi berättade). Vi utförde sedan ett respektive två experiment.

Det första gick ut på att känna skillnaden på värme från vatten och luft då vi med en hårfön blåste på handen och sedan stoppade fingrarna i vatten med samma temperatur som luften (ca 45grader). Det andra experimentet gick ut på att se skillnaden på kroppens temperatur före och efter man varit ute och sprungit. Eleverna redovisade sina kunskaper om ämnet efter lektionen på två olika sätt, 3 st i vår grupps klasser ritade bilder och de två andra fyllde i ett arbetsblad.

Genom att lägga lektionen på elevernas kunskapsnivå gör att lärandet blir mer meningsfullt då de lättare kan relatera till bland annat egna erfarenheter.

Genom att under denna och även andra lektioner utföra experiment får eleverna möjligheten att se hur verkligheten faktiskt fungerar i praktiken och inte bara teoretiskt. Genom att eleverna genom sina sinnen fått experimentera anser vi har gjort att kunskapen blivit djupare eller ”fastnat” på ett annat sätt.

Under lektionen höll vi en öppen dialog då eleverna hela tiden fick ställa frågor eller berätta om exempelvis egna erfarenheter.

Materia – Maten vi äter som ger oss energi och värme. Solen. Kläder som håller värmen ”kvar” i kroppen. Vattnet vi värmde och använde till experimentet.

Liv – Kroppens funktioner. Kroppens temperaturreglering måste fungera för att vi ska överleva. 

Energi – Solen ger oss energi genom värme. Maten ger oss kemisk energi. Kroppens rörelse skapar energi.

Teknik – Termometern. (Hårtorken, vattenkokare).

Samhället:

På vilket sätt har vi använt deras omgivning som resurs?

En termometer finns det i nästan varje hem, skola, butik, jobb mm och finns alltså i elevernas vardag nästan vart de än befinner sig. Genom att avläsa termometern kan vi bestämma hur mycket kläder vi ska ta på oss för att exempelvis inte frysa. För att fungera i vardagen behöver de känna till hur sin kropp fungerar. Varför de blir kalla och hur de kan förebygga och motverka detta.

Eleverna fick en uppfattning av exempelvis vatten och luft. Att vatten känns varmare än luft vid samma temperatur. Vi tog ett exempel att eleverna kunde sitta i en bastu som var ca 80 grader varmt men att de inte skulle kunna bada i vatten som var 80 grader. Detta gör att vi även här använt elevernas omgivning som ett exempel och resurs i vår undervisning.  

Vardagssituation

När jag var ute och gick igår möte jag några ungdomar som jag skulle gissa var 15 år ungefär. De var ute med skolan och skulle vad jag förstod gå en runda. De skulle gå över en gräsmatta som var lite fuktig. Först kom det 4 tjejer och den ena tjejen säger då ”ska vi gå här, seriöst. Fy fan vad äckligt”. Efter dem kom det 5 killar och går också över denna gräsmatta. När de går där kommer en groda hoppande. En kille säger då ”Åh kolla en groda”. En annan säger ”Fy fan vad äckligt”. Alla står och tittar på grodan under någon sekund sedan fortsätter tre killar gå medan två stannar kvar och den ena av dem försöker ta upp grodan. De killarna som gick sa dem till honom att han inte skulle röra den för det är så äckligt. Han fick sedan tag på grodan och då sa de andra att han var äcklig.

Detta tycker jag visar på olika inställning till naturen då den ena killen förmodligen var väldig intresserad av djur och natur medan de andra tyckte det var äckligt. Även de tjejerna som gick först verkade inte gilla naturen utan föredrog nog asfalt verkade det som. Om jag ser till elevernas lärande anser jag att det är viktigt att för dem att vara ute i naturen och inse att den inte varken är farlig eller äcklig.

//Emelie

Lite tankar om DINO

Då jag var sjuk och missade seminariet om DINO tänkte jag skriva ett litet inlägg om ett par av mina tankar rörande materialet. En av punkterna i matrisen är om elevernas förmåga att forma hypoteser, vilken jag tycker är intressant och har därför valt att prata lite om.

Naturvetenskap kan vara ett svårt ämne, då det – till skillnad från t.ex. matematik – inte nödvändigtvis är helt säker kunskap. I skolan talar man om sådant man är säker på, eller lagar och teorier som tillräckligt många är säkra på för att det skall klassas som ”sanning”, men förhoppningsvis talar läraren ändå om att dessa är beprövade teorier och att forskare och vetenskapsmän har kommit fram till dessa bl.a. (eller till största del) genom tester, försök och experiment. Kunskapen har blivit sann p.g.a. beprövade hypoteser, som visat sig stämma.
Det är därför viktigt enligt mig, framför allt i naturvetenskap, att förmågan att bilda egna tankar och hypoteser är något eleverna får pröva och öva på. Enligt DINO är detta en del av bedömningen; alltså, en del av bedömningen är om huruvida en elev kan bilda och formulera hypoteser.

Jag tänker på mina egna elever på min VFU-plats, där flera av dem är väldigt duktiga i många ämnen, men har svårt att förklara varför de gör som de gör, eller berätta hur de tänker. De är duktiga på att bilda hypoteser (hur de tror att de skall gå till väga, eller vad som kommer att hända om de gör på ett visst sätt), men har svårt för att formulera dessa. De vet vad de tror, men kan inte förklara vad det är de tror, och jag tror att det här är vanligt hos barn. Men i ett ämne som naturvetenskap är förmåga att formulera hypoteser och förklara dessa för andra väldigt viktigt, vilket självklart är en anledning till att det finns med i bedömningsmatrisen. Det blir svårt att bedöma en elev i naturvetenskap – även om de har rätt på proven – om de inte kan förklara varför det blir som det blir; om de inte kan visa att de förstått de bakomliggande orsakerna till resultatet, antingen genom egna experiment eller genom andras.

Jag tror att det kan vara svårt att bedöma en del elever i naturvetenskap utifrån DINO utan att ha jobbat ordentligt med det, inte p.g.a. det är dåliga bedömningspunkter, utan för att en del barn kan ämnet men har svårt att formulera sina tankar och hypoteser. Självklart är det då viktigt att som lärare ge dem tillfällen att öva på detta, vilket jag antar (och hoppas) att de gör. Som min grupp påpekade i det tidigare inlägget om DINO behövs mycket mer än en lektion för att nå dessa mål, inte bara för att gå vidare i ämnet så att eleverna lär sig mer fakta, utan så att de lär sig arbeta på ett naturvetenskapligt sätt, med hypoteser och teorier och experiment. Sedan, när man gjort detta och verkligen låtit eleverna träna på detta, är DINO enligt mig ett mycket bra sätt att se var eleverna befinner sig nivåmässigt, särskilt då eleverna själva är involverade i sin utveckling och kan på ett tydligt sätt se sin egen utveckling tillsammans med läraren.

Jag anser även att frågorna på varje punkt är bra formulerade. De uppmuntrar eleven att tala om vad de tror och tänker och uppmanar till diskussion mellan eleven och läraren, som hjälper läraren att se vad eleven behöver fortsätta utveckla samt hjälper eleven att öva på att formulera och förklara sina hypoteser och verkligen tänka efter varför han/hon tror som de gör, på ett sätt som verkligen tillåter dem att ta del av sin egen utveckling och se hur den går framåt.

Balthazar

På förmiddagen var vi på studiebesök på Balthazar där de denna vecka hade temavecka "Matteskatten". Detta gick ut på en liten teater som handlade om en sjörövare som hittat en skattkista full med mattematiska klurigheter(vilket olika klasser fick komma dit och delta i om de ville). Denna kista anpassades utefter vilken ålder besökarna hade. Denna förmiddag besöktes de av en förskola så matten låg grundad på att prata om olika enkla matematiska begrepp. Detta såg ut att vara väldigt uppskattat av barnen och även lärarna då de lyssnade och deltog så fort de fick chansen.

Barnen fick även vara ute i lokalen och prova på de olika experimenten som fanns och de var väldigt nyfikna och tyckte det var häftigt att få prova på saker som att gå på månen, krypa runt i ett konstruerat hjärta och bygga inne i verkstaden.

Det var för oss som studenter roligt att se hur mycket barnen uppskattade detta vilket gjorde besöker också gynnsamt för mig då man fick höra hur deras tankar gick. I min framtida yrkesroll kommer jag försöka ta med mina klasser till olika science center såsom Balthazar eftersom detta är ett bra sätt för barn och elever i alla åldrar att upptäcka och utforska saker på ett praktiskt sätt.


/therese

Besök på Balthazar 4 maj

På besöket var vi med och observerade när en klass två var på Balthazar. Det var 21 elever. Personalen tog emot eleverna och presenterade sig. De ställde frågan Vad är teknik? Eleverna svarade elektriska saker, mekaniska saker. Personlen visade leksaker och hur de kan ha teknik och mekaniska funktioner. De visade kugghjulsprincipen och hävstångsprincipen och relaterade dessa till föremål vi använder vardagen. Eleverna var delaktiga och verkade engagerade och hade egna erfarenheter kring dessa tekniska fenomen. En person spelade Christopher Polhem han uppfann det tekniska alfabetet och kugghjulet. De visade hur dessa uppfinningar fungerade på ett pedagogiskt sätt vilket gjorde att barnen förstod hur det fungerade och kunde relatera till sin egen verklighet/vardag. Efter det fick de pröva på ett göra en egen konstruktion (Hoppande Amanda) sedan fick de fritt pröva på olika stationer och konstruktioner.

Vi tyckte att besöket var givande och lärorikt. Vi kunde se en utveckling hos barnen när dem skulle lära sig om de olika konstruktionerna. När de sedan fick gå runt i utställningen fick de själva prova på. Detta tyckte vi var bra då de får tänka genom egna erfarenheter och komma på lösningar. Exempelvis stod två pojkar och funderade på hur vattnet skulle ledas genom en ränna och sedan till ett vattenhjul så att de snurrar. Det gjorde att de fick diskutera med varandra och komma fram till en lösning. Detta tycker vi är bra med denna verksamhet. Verksamheten integrerar språk i naturvetenskapen utefter elevernas intresse. Det ser vi som positivt då eleverna får lära sig språket på ett annat sätt än vad som görs i skolan.

Det vi tänkte på var att det inte alltid fanns en logisk förklaring eller lösning för barnen att förstå. Dock tänker vi att detta är meningen att det inte ska stå en lösning på varje station. Detta ger barnet en möjlighet att själv fundera på fenomenet. Pedagogerna som finns på verksamheten kan vid behov hjälpa barnen om de inte förstår konstruktionen. Om vi ser kritiskt på verksamheten så krävs det mycket personal som är med för att stötta eleverna.

//Viola, Christina, Rosanna och Emelie

Allemansrätten

Allemansrätten är inskriven under Sveriges rikes lag. Begreppet allemansrätten uppkom efter en fritids utredning 1940- . Den ger oss frihet att relativt fritt röra oss i skog och mark oavsett vem som äger marken. Men grundregels är att man måste respektera naturen och inte förstöra eller störa naturen och djurlivet i skog och mark. I allemansrätten finns en del gråzoner där saker inte är tillåtna men ändå inte förbjudna heller.  Allemansrätten är en gammal unik tradition som vi har i Sverige. Man får röra sig fritt i naturen och man fritt plocka bär och svamp i skogen till husbehov. Förr i tiden var viktigt för många familjer att kunna dryga ut matförråden på dessa sätt. Samhället ser annorlunda ut i dag än när allemansrätten kom till. Man använder sig av skog och mark på nya sätt inom tillexempel upplevelse industrin, terrängcykling, man åker snöskoter, ökad turism, Bärplockare lockas från andra länder med syfte att tjänar pengar på verksamheten. Så var det inte tänkt att man skulle använda den frihet allemansrätten gav.

Allemansrätten omfattar följande områden: Att färdas i natur, Camping, Allemansrätten på vatten, Vad man får plocka, Elda med måtta, Hund jakt och fiske, organiserat friluftsliv.

Det är kommunerna som har det lokala ansvaret för friluftsliv, naturvård och turism. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för naturvård och friluftsliv de är också tillsynsmyndighet för frågor som rör lagstiftning i anknytning till allemansrätten. Naturvårdsverket för tillexempel miljöfrågor, allemansrätt, friluftsliv, jakt, naturvård och fjällsäkerhet och de ger ut information om allemansrätt, natur och naturvård.

I Sverige finns det även en mängd organisationer och föreningar som har intresse av natur och miljö. De kanske utövar sin idrott eller intresse i vår natur och är på så sätt mån om vår allemansrätt.

Rullstensås

När inlandsisen smälte, uppstod älvar under det kilometer tjocka istäcket. De kraftiga strömmarna, gjorde att sten och grus följde med och slipades runda. Igenomskärning av rullstensås kan man tydligt se att stenarna är sorterade de grövsta ligger underst(block, stenar,grus och sand) och de minsta överst. Vid isens kant mynnade älvarna ut och lämnade efter sig åsar av rullsten. Åsarna kunde vara ca 10 meter höga och de hade smala ryggar som kunde sträckte sig flera mil i riktningen Nordväst- sydost detta på grund av att inlandsisen smälte av i den riktningen. Rullstensåsarna förekom både där isen smält av på land och i vatten. Åsar som uppkom under vatten var oftast plattare för att vågorna plattat ut marken under landhöjningens gång. Rullstensåsarna har genom tiderna haft stor betydelse för människorna. De har används som transport vägar, man slapp bakhåll åsarna gav god uppsikt. Åsarna gav god dränering. Tidig bebyggelse fans runt åsarna då bördig jord avlagrats runt åsarna vid uppkomsten. Här kunde man odla. I rullstensåsarna fans även rikligt med sand och grus som kunde användas till vägbyggen. Åsarna har även stor betydelse vad det gäller vattenförsörjning. Regnvatten rinner lätt ner genom stenarna men hindras att rinna ut och undan genom lerjord son finns runt åsen. På så sätt fungerar de även som vattenreservoarer. Bland Sveriges största ås är Badelundaåsen den sträcker sig mellan Nyköping och Siljan. 

Biotoper & Kalkälskande växter

BIOTOPER

En biotop är en biologisk term för en speciell typ av omgivning där vissa organismer kan leva. Biotopens egenskaper påverkar på ett sånt sätt att endast vissa organismer mår bättre av att vara i denna omgivning. De grupper av organismer som bor i en biotop kallas för biocenos. I ett industriellt sammhälle som vi lever i är dessa biotoper påverkade av industriell verksamhet. Biotopens karraktär avgörs av abiotiska(fysiska och kemiska faktorer) och biotiska faktorer(levande organismer).

Abiotiska: ex. Vind, vattentillgång och ph-värdet.

Biotiska: De levande organismerna där, deras tillgång till föda och konkurrens.

KALKÄLSKANDE VÄXTER

Kalkälskande växter kallas också basofiler och är beroedne av en kalkhaltig miljö. Växterna påverkas av markens surhetsgrad struktur, värme och näring. Mycket kalk höjer ph-värdet vilket gör det enklare för växterna att ta upp näring från marken. Platser med hög kalkhalt är oftast väldigt artrika. Exempel på kalkälskande växter är lönn, olika orkideer, alm och krokus. 

Källor: 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop (2012-05-01)

http://www.ne.se/basofil (2012-05-01)

http://basgrupp1aob.blogspot.se/2012/03/kalkalskande-vaxter-och-lundvaxter.html (2012-05-01)

/therese

Begrepp inför exkursion

Istid

Istid kännetecknas av att stora landsområden blir täckta med is. Detta sker under en period i jordens historia. Vi har många hört att det har varit fyra istider i historien, dock vet forskarna nu att det har varit fler än så. Det kommer komma en istid om ungefär 60 000 år men den kommer inte vara så kraftig. Begreppet istid betyder nedisning och avser både en nedisning och en längre period med flera nedisningar. 

Den istid som var senast kallas för Weichselistiden och började för ungefär 115 000 år sedan och slutade för 11 500 år sedan. Den täckte större delen av jordens landsområde med is. Weichselistiden täckte landskap från norra Tyskland och hela Skandinavium, dock inte de västra delarna av Jylland. Den äldsta istiden som vi vet var för cirka 1 miljard år sedan.

I Sverige kan man finna spår av den senaste istiden då nya jordarter och landskapsformer bildades. Jordarterna morän, isälvssediment och glacial lera bildades bland annat. Vi kan se landskapsformerna som bildades exempelvis rullstensåsar, dödisgropar och drumliner.

När en nedisning sker kan havsytan sjunka upp till 100 meter då vattnet blir till is. Det medför även att landområden trycks ned då isen blir tung.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Istid

http://sv.wikipedia.org/wiki/Weichsel_(geologi)

http://www.ostrom.se/fakta%20om%20istider.pdf

http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jordtacket/under-istiden/index.html

Pangaea

Pangaea betyder hela jorden och är superkontinenten som var under mesozoikum. Detta var innan det blev dagens kontinenter. Det var två superkontinenter som drev ihop och bildade pangaea för 250 miljoner år sedan. Det medförde jordens största dödande av organismer, då 95%  dog ut.  Pangaea såg ut som en stort C och det finns fortfarande bergkedjor som bildades under denna tid. Dessa är exempelvis Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

Klimatet på superkontinenten var varmt och torrt vilket påverkade djur och växter då det var brist på vatten. Det fanns ett hav som var runt Pangaea och sägs vara lika stort som alla nuvarande hav tillsammans. Superkontinenten Pangaea var dock inte den första superkontinenten på jorden.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangaea


Vulkanism

” En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten.” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan)

Vulkaner är som ventiler för den hettan som är i jordens inre då het bergartssmälta magma trängs upp till jordytan och kommer upp som lava vid vulkanutbrott. Vulkanism sker framför allt vid gränserna mellan jordskorpans plattor, i de oceanska ryggarnas mittpunkt och vid kontinentala riftzoner. Det som händer är att jordskorpan spricker och plattorna glider isär vilket gör att jordskorpan glider ner och smälter då upp till lava. <när vulkanism sker i mitten av de oceanska ryggarna så är det utmed sprickorna i havsbotten. <då bildas undervattenslava som blir stelt av det omgivande havsvattnet och får då en kuddliknande form.

Det finns även isolerade vulkaner som inte är vid en plattgräns utan är mitt på en platta. Dessa kallas för ”hotshots” (hetfläckar). Det som händer är att het magma i jordskorpan trängs upp och bränner sedan hål på jordskorpan.

Man kan inte svara på hur många vulkaner som är ”aktiva” då vissa vulkaner har utbrott ganska regelbundet medan andra kan ha utbrott med flera hundra år emellan.

När vulkanism sker i kontinenternas inre eller i riftzonerna så förekommer både basisk och sur magma. En del av de vulkaniska bergarterna i dessa miljöer har en sammansättning som är ovanlig då sammansättningen är med grundämnen som exempelvis natrium och kalium.

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/vulkanerochjordbavningar/vulkanerochvulkanism.1070.html

Återkoppling

Här kommer även ett snabbt inlägg om min återkopplingslektion, som jag höll ett par veckor efter den genomförda lektionen om temperatur.

Jag hade inte så lång tid på mig, bara 10 minuter eller så i slutet på en annan lektion, men jag anser att jag ändå fick en god inblick i om eleverna kom ihåg vad vi gjort. Jag hade inte väntat mig att de skulle komma ihåg allt, men fick en mycket glad överraskning då de kunde tala om för mig nästan precis vad vi gjort. De flesta kom till och med ihåg och använde sig av begreppen "inre faktorer" och "yttre faktorer" och alla kunde ge i alla fall ett exempel på vad det var och hur det påverkade temperaturen.
Flera av dem kom även ihåg orden "atomer" och "molekyler" (som jag under lektionen bara nämnde för att förklara vad som sker i kroppen, men inte krävde att de skulle komma ihåg namnen på), samt att de rör på sig och då höjer temperaturen.
De kom inte ihåg ordet "hypotalamus", men de kom ihåg att det finns en del i hjärnan mellan tinningarna som ställer in temperaturen i kroppen och att den påverkas i samband med inre och yttre faktorer som påverkar kroppstemperaturen.
De kunde även tala om för mig varför vi får feber och hur/varför det hjälper att ha feber när vi är sjuka.

Jag var helt klart mycket nöjd med återkopplingstillfället och glatt förvånad över att de kom ihåg så mycket som de gjorde. Det kändes mycket bra och jag såg även på dem hur stolta de var över att de tillsammans kom ihåg så pass mycket och kunde förklara för mig i stort sett det som jag tidigare förklarat för dem. Ingen kom ihåg allt, men som grupp kom de ihåg det allra mesta och när en elev berättade något var det alltid flera andra som sa "Just det!" eller liknande. Det var mycket roligt att se!

Genomförd lektion

Nu är det hög tid att jag skriver något om hur min genomföra lektion gick, så här kommer det!

Jag höll min lektion om (kropps)temperatur med en åk 2:a, samt Viola från min seminariegrupp, som var med och observerade. Min handledare var tvungen att ha hand om eleverna från åk 3 (då klassen är en 2-3:a) och kunde därför inte vara med.

Jag började med att samla in eleverna och sätta dem tre och tre vid tre olika bord i klassrummet (vid ett bord fick de sitta fyra stycken). Jag talade sedan om att vi skulle prata om temperatur och vad som händer i kroppen när vi blir varma eller kalla; hur temperaturen påverkar oss. Jag visade dem vår Concept Cartoon och de fick sedan diskutera med varandra och med mig om egna tankar och teorier, om vad som händer när man blir för varm respektive för kall. Jag gick sedan igenom bilderna i vår PowerPoint och diskuterade hela tiden med eleverna. De fick på så vis vara med och ställa frågor samt komma med egna tankar och idéer.
De flesta eleverna var med hela tiden och tyckte att det var roligt och intressant, medan jag ibland fick säga till ett par stycken som lätt tappade fokus och blev lite rastlösa. Det var dock sista lektionen innan maten och rasten och jag var därför förberedd på detta. Det blev lite kaotiskt med dessa vid vissa tillfällen, men de lyssnade ändå när jag sa till dem och jag försökte byta tempo eller ändra röstläge lite grann för att "förnya" det vi höll på med. I det stora hela skötte de flesta sig ändå väldigt bra.

Efter PowerPoint-delen talade jag om för eleverna att vi skulle genomföra ett litet experiment. Deras intresse väcktes då på nytt och de var ivriga över att få veta vad vi skulle göra. Jag förklarade att vi skulle känna på luften från en hårfön som skulle vara ca 45 grader varmt och sedan även på vatten i en mugg, som också skulle vara ca 45 grader varmt, för att se om luft och vatten med samma grader kändes likadant eller olika. De fick först gissa och säga vad de själva trodde, då ett par stycken trodde att luften skulle vara varmare, medan de flesta gissade på att vattnet skulle kännas varmare. Alla elever fick sedan en och en känna på den varma luften och det varma vattnet och erfara att vattnet kändes varmare, trots att det var samma grader. Efteråt fick de diskutera med varandra och med mig om varför det var så, innan jag gick igenom det med dem och förklarade.

Efter detta skulle jag egentligen genomfört ett till experiment, där tempen skulle tas på eleverna innan de sprang runt skolgården eller stod stilla för att sedan jämföra om temperaturen var annorlunda efteråt, men detta fanns det inte tid till eftersom jag ville göra en sammanfattning i slutet av lektionen för att se om de tagit till sig av innehållet.

I slutet av lektionen delade jag ut penna och papper till dem i de smågrupper de satt i och ställde några enkla frågor som de fick diskutera och skriva ner svaren på, för att se om de tagit till sig något och kom ihåg vad vi pratat om och lärt oss under lektionen. Jag kände att jag fick mycket bra respons på detta (dock var ett par stycken i gruppen på fyra ganska hungriga och ofokuserade på detta, men de var ändå med och diskuterade så länge någon annan skrev), då alla var med och varje grupp skrev ner korrekta svar. De fick sedan turas om att berätta sina svar och vi höll en kort diskussion/genomgång om svaren, där vi kopplade tillbaka till bilderna från min PowerPoint.

Sammanfattningsvis anser jag att lektionen gick bra. Det var roligt att se hur engagerade de flesta var och hur mycket de lärde sig. Lektionen precis innan maten är alltid lite rörigare än de andra, men de var ändå med på vad vi gjorde och lyssnade och de allra flesta var intresserade och koncentrerade sig under hela lektionen (ca 40-45 minuter). Det visade sig även när de fick skriva ner svaren att de tagit till sig innehållet och lärt sig mycket. De verkade helt klart gilla att genomföra experimentet och det var tydligt att de snabbt tog till sig information som de koppla till något de själva testat och erfarit på ett konkret sätt.

Landhöjning

Landhöjning, eller postglacial landhöjning, är jordskorpans höjning i främst Skandinavien och Kanada efter nedtryckningen under den senaste istiden. Detta fenomen började man observera under 1700-talet, då man märkte att jorden höjde sig i Norden. Då trodde man att det var havsvattnet som sjönk undan och kallade fenomenet för ”vattuminskning”, medan vi idag vet att det är landet som höjer sig efter att länge ha varit tungt belastat av den kilometertjocka isen under senaste istiden. Landhöjningen sker inte i samma omsättning överallt, men är i Sverige störst i norra landet vid Bottenvikskusten (där landet höjer sig ca 1 cm/år).

Detta fenomen kallas postglacial landhöjning eftersom den är orsakad av att jordskorpan återvänder till ett automatiskt viloläge efter nedtryckningen av inlandsisen.
En annan slags landhöjning, orogenisk landhöjning, är den landhöjning som sker genom kontinentaldrift, alltså när jordens kontinenter rör sig mot varandra eller kolliderar vilket resulterar i att den ena kontinentalplattan skjuts upp på den andra. Det är så bergskedjor bildas, vilket kallas orogenes.

Norra Europa var under istiden täckt av 2-3 km tjock is. Denna tyngt tryckte ner jordskorpan och när isen sedan smälte började jordskorpan återta sitt ursprungliga läge, vilket resulterade i att landet började höja sig, vilket pågår än idag.

När isen smälte täcktes stora delar av jordskorpan av havet. Den högsta strandnivån efter istiden kallas ”Högsta Kustlinjen”, eller ”HK”. HK vid Skuleskogen vid Ångermanlandskusten är den allra högsta i Sverige, på ca 286 m över nuvarande havsnivå (men det har höjt sig ca 800 m sedan istiden), medan HK längst i söder ligger nära nutidens kustlinje. Områden som förr legat under havets nivå har – och fortsätter – successivt ”lyfts” över havsnivån.

          
Bild 1: områden över/under HK           Bild 2: generaliserad karta av nuvarande
                                                           landhöjning i mm/år.


Då istäcket var som tjockast i Skandinaviens centrala delar är landhöjning störst där. Jordskorpan idag höjs t.ex. ca 2 mm/år i Göteborgstrakten och ca 9 mm/år i Norrbottens kustland. I Skåne sker ingen landhöjning alls, utan en landsänkning på ca 1 mm/år.

Där landhöjningen pågått har älvar, åar och bäckar grävt sig djupare ner i jorden, vilket innebör att stabiliteten för slänterna har försämrats, av t.ex. ökad grundvattenströmning. Detta motverkas dock till viss del genom lägre portryck (sänkt grundvattennivå), vilket ger bättre hållfasthet i jorden.

Referenser:


http://www.ne.se/landh%C3%B6jning
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=15100
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning http://sv.wikipedia.org/wiki/Orogenes



P.S. Det här inlägget blev jätte konstigt och jag har ingen aning om varför. Men innehållet är ändå som det ska ;)

Återkoppling Na lektion

Muntlig genom gång av tidigare No-lektion

I dag hade jag min lektion i återkoppling kring No lektionen om hur kroppen reglerar värme och kyla. Jag frågade eleverna om de kom ihåg lektionen, och det gjorde de. Sedan frågade jag dem om det visste vad kroppens normala temperatur var, flera räckte upp sina händer och de visste att det var 37 grader. Efter det visade jag dem det papper där frågeställningarna var och om de kom ihåg något? De kom ihåg att när man fryser huttrar man, och man vill ta på sig jacka. De kom ihåg att när det blir varmt svettas man, här var det någon som sa att man behöver duscha när man svettas. Jag tog upp experimenten. Det första när en elev sprang och vi tog tempen på eleven före och efteråt, de kom håg att tempen hade sjunkit något. Och att den som stått still hade något lägre temp. Sen var det andra experimentet som gick ut på att känna skillnad på varm luft 45 grader från en hårfön. Och jämföra med vattnet som hade samma temperatur. Även här kom de ihåg att de flesta tyckte att vattnet var varmare. Vi diskuterade fenomenet och jag tog fram det med bastu igen. Alla var överens om att man kunde vara i en bastu i ca 80- 90 grader men, att det inte går att känna på vatten som har 80- 90 grader. För att de skulle förstå hur varmt det vattnet är förklarade jag att det är vatten som nästan kokar. Det var kul med en återkoppling och att de kom ihåg det mesta vi talat om.

Natur och teknik i vardagen, igen

Fick även se en rolig sak kopplat till Naturkunskap och teknik på skolan idag då jag under några timmar var med på fritids. eleverna lekte då med några kulor som var magentiska. Dessa kulor la dom på en tunn träplanka och förflyttade med hjälp av ett tavelsudd(till en whiteboard) från ena sidan till den andra, då dom höll detta under plankan och kulorna över.
Detta tyckte dom var väldigt roligt och är ett av naturen och teknikens fenomen(magnetismen) som gjorde detta möjligt att leka med.

Återkoppling

Jag har under dagen återigen kopplat tillbaka till min lektion om kroppens temperatur för att se om de kom ihåg vad det var vi pratat om. Detta gjorde jag genom att visa powerpointen med alla bilder till. och istället för att jag berättade hur bilderna kopplades ihop fick eleverna berätta för mig vad de kom ihåg. Detta skedde genom handuppräckning (men jag frågade även då och då de elever som inte räckte upp handen för att se om även dessa kunde, vilket de gjort). Så resultatet av återkopplingen var positiv då eleverna till stor del kom ihåg vad vi hade gått igenom, vissa kunde mer än andra.

Seminarie 5

DINO- diagnoser i NO

Denna bedömningsmatris kan hjälpa oss stödja elevers utveckling då vi kan se på vilken nivå eleven ligger på. Utifrån detta kan vi lärare tillsammans med eleven se vad vi behöver arbeta vidare med.

Med denna matris gör vi eleverna delaktiga i sitt eget lärande då detta synliggörs när de via sina svar på frågorna ser på vilken nivå de ligger. Detta resulterar även i en bättre kommunikation mellan lärare och elev.

Vi har i gruppen diskuterat lite översiktligt detta bedömningsmaterial utifrån vårt fördjupningsarbete.

Förmåga att ställa frågor – Till viss del frågade eleverna egna frågor saker men detta skedde till största del genom ett öppen dialog där vi som lärare öppnade för diskussion.

Förmåga att formulera hypoteser – Eleverna nådde steg 1 i denna punkt då de kunde exempelvis kunde förutse att om de gick ut och sprang skulle de bli varma och temperaturen ökar och de svettas. Men de kunde inte förklara varför det var på detta vis.

Förmåga att planera en undersökning -  Denna del fick de inte möjlighet till att göra då vi gett utrymme för under denna lektion. Men vi tror att detta skulle kunna vara genomförbart om de fick mer tid och hjälp med planering till det.

Förmåga att samla data – inte heller denna del fick de möjlighet till, men det hade gått att genomföra till denna lektion då de exempelvis hade kunnat samla in olika temperaturer utomhus och inomhus under olika dagar.

Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser – tillsammans med eleverna drog vi slutsatser och tolkade resultaten. Vad vi kunde gjort annorlunda under experimentet kunde varit att eleverna själva efteråt fick diskutera i smågrupper vad som hände.

Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat – Några av grupperna fick genom att teckna någonting som de under lektionen lärt sig eller tyckt var intressant. De andra grupperna fyllde i ett arbetsblad och presenterade muntligt om vad de tänkt på och lärt sig.

Förmåga att utvärdera en undersökning - Eleverna resonerade kring deras temperatur när de sprungit en stund utomhus. De trodde att deras temperatur skulle öka i och med att de kände sig varmare. Detta ansåg vi vara en utvärdering av den lilla undersökningen.

 Förmåga att observera – eleverna observerade och kunde se egenskaper på exempelvis vår power-point där vi genom bilder förklarade kroppens reglering av temperatur. Exempelvis att när solen skiner blir vi varma och att när man blåser på kroppen med en hårför känns även detta varmt.

Som slutsats kan vi dra att delarna i matrisen(DINO) inte kan observeras genom en enda lektion. För att uppnå alla punkter behövs flera lektionstillfällen för att få med alla olika delar. Vi tycker att uppdelningen i tre steg är positivt för att se vilka olika steg som finns och som man under framtiden ska arbeta med.

// Emelie, Christina, Viola, therese

Lektion i Naturkunskap

Fredagen den 15 Mars

Emelie kommer till skolan och vi går till klassrummet. Visar runt, pratar om lite upplägg och vad hon ska ansvara för. Det blir killarnas grupp när de har första diskussionen sedan skall hon följa med de två eleverna som skall gå ut och göra experimentet ut. Hon ska även vara vid en av stationerna när vi har det andra experimentet.

Lektionen startar 8.05 när det ringer in. Först har vi en liten samling och pratar om dagen hur den ser ut. Sedan läste jag en saga(Prinsessan på ärten) och vi talade om vad sagan handlat om gemensamt. Sedan presenteras Emelie som är med för att delta och observera lektionen. Eleverna känner redan Emelie, eftersom hon var i deras klass för ett år sedan.  Jag presenterar ämnet och vad lektionen skall handla om. Först får eleverna pappret med de två frågeställningarna på, att diskutera i de grupper de sitter i. Det är två grupper sex i den ena och fyra i den andra (Eleverna sitter för tillfället indelat i flick- och pojkgrupp). De får diskutera var sin fråga för att det inte ska bli så mycket upprepning. Frågorna tas upp och eleverna berättar vad de kommit fram till. De har liknande tankar som vi har presenterat i vår  Concept carton. Sedan visar jag PP. Som vi har gjort gemensamt i gruppen. PP fungerar bra och vi för en dialog under PP en. När det är dags för första experimentet blir stämningen uppsluppen, Det märks att de tycker det är kul lär det händer något mer aktivt. För att det ska bli helt rättvist drar jag namnen på de som ska utföra experimentet ur en påse (vi har trä knappar med elevernas namn på). Den första jag drar ska springa… Den andra jag drar ska stå still. Jag har lite tankar kring genus och vem man väljer till vad. Tror att det är lätta att välja kille till at springa och tjej till att stå still. Typ killen har så mycket energi och det är bra att han får springa. Med lott dragning blir det rättvist. Resultaten blev inte som jag trott då temperaturen på den som sprang hade sjunkit 0.2 grader. (Resultatet blev liknande i Emelies klass)Vi diskuterade detta i klassen och de flesta trodde att tempen skulle höjas när de sprang. Och sjunka när de stod till. Vi talade om olika faktorer och hur det kunde blivit som det blev. Nästa experiment hade vi två stationer. Det blev lyckat. Eleverna slapp vänta länge och det blev ingen dö tid för eleverna. De flesta eleverna tyckte att det kändes varmare när de kände på 45 gradigt vatten jämförelse vis med 45 gradig luft. Vi talade om hur det kunde komma sig och alla hade badat bastu och att den kan vara ca 80 grader varm. Men det går ju inte att känna på vatten som är 80 grader.

Lektionen tog ca 50 minuter.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att lektionen gick bättre än jag hoppats på. Det kändes som eleverna var intresserade och att de genom experiment och PP fick förståelse för hur temperaturer påverkar vår kropp. Jag försökte tänka på att få med mig eleverna, så de kände sig delaktiga i lektionen. Så att det inte bara blev jag som pratade. Genom att studera Emelies lektion kunde jag ta till mig en del saker och göra lite annorlunda på min lektion för att förbättra tillexempel experimenten så eleverna slapp vänta.  

Emelie

Frågor inför handledning 3

Vad ska vi diskutera under redovisningen?

-          Ska vi ställa frågor till publiken?

-          Ska frågorna från publiken vara didaktiska frågor eller ämnesteoretiska frågor?

Ska vi ta upp skillnaden på våra olika lektioner på redovisningen? Eller ska vi enbart ta upp en lektion? Ska vi i så fall ta upp en generell bild av våra lektioner eller ska vi ta upp en lektion som en av oss i gruppen hade?

Åldersskillnaden var ganska stor på vfu-platser, ska vi ta upp det och hur det påverkade våra lektioner?

Ska vi berätta på redovisningen hur vi valde att ge kunskapen till eleverna? (Vilka val vi gjorde)

Vad menas med didaktisk kunskap som det står att vi ska redovisa?

Behöver vi gå in mer djupt på ämnet än vad vi gjort på bloggen?

Ska vi prata om vår Concept Cartoon på redovisningen? I så fall vad är det tänkt att vi ska berätta? Ska vi visa den och berätta hur de olika barnen förklarade, hur vi använde oss av den under lektionen?

Hur fungerar redovisningsschemat? Vilka redovisar vi för, är det två eller fyra grupper som redovisar?

Ska vi prata utifrån materia, liv, energi och teknik på redovisningen eller vår kunskapsfördjupning? Eller ska vi prata utifrån båda?

Natur och teknik i vardagen!

Ville bara dela med mig av en lustig sak en av elevernas föräldrar berättade för mig.  I deras område hade det tidigare varit inbrottstjuvar som brutit sig in vilket denna elev hade fått höra. En eftermiddag hade han kommit inspringande gråtandes i köket till sina föräldrar och de undrade genast vad han gjort då han även fått en bula i pannan. Eleven berättade då att han gjort en fälla till tjuvarna genom att lägga en kratta framför källaringången. Men detta hade han själv glömt bort och själv trampat på skaftet och fått stången i ansiktet.
Jag skrattade lite när jag fick höra detta och när jag tänkte efter hade detta med natur och teknik och göra då denna olycka skapades av hävstångseffekten!

Genomförandet av lektion

Jag höll min lektion på en tisdagsmorgon strax efter elevernas morgonsamling. Medverkande var min handledare och Rosanna ifrån min grupp samt 10 elever. Jag startade lektionen med att fråga eleverna om de vet vad kroppstemperatur är och vad man känner när man har olika temperatur i kroppen. Eleverna fick under hela lektionen fritt med hjälp av handuppräckning fråga frågor som de kom att tänka på, som hade med ämnet och göra. Vi i högskolegruppengruppen hade innan gjort en powerpoint med rörliga bilder, vår concept cartoon, samt korta textstycken, som jag visade upp för eleverna. Denna handlade om vad kroppstemperatur var, hur den ändrades men hjälp av inre och yttre faktorer, samt visade på att det fanns olika termometrar man kunde använda för att mäta temperaturer på olika ställen(luft, vatten, kroppen).

Efter powerpointen frågade jag eleverna om någon av dem hade suttit inne i en bastu någon gång, det visade sig att allihop hade gjort detta. Jag förklarade då för dem skillnaden på varmt vatten och varm luft, att vatten leder värme bättre och fortare vilket resulterar i att vatten i samma temperatur känns varmare än luften gör.Detta fick de känna ett exempel på då det fick hålla handen framför en hårfön(temp. 45 grader) och sedan stoppa i handen i lika varmt vatten. temperaturen på de båda hade vi tillsammans innan kollat så de stämde överens. Elevernas svar var att alla tyckte vattnet kändes varmare än luften.

Mina tankar efter lektionen var positiva. Eleverna var väldigt bra på att lyssna vilket jag innan befarade att de inte skulle vara. De höll koncentrationen uppe under hela lektionen och var engagerade och frågade om saker de undrade över och försökte även svara på de korta frågor jag ställde till dem. Jag kände även att jag på ett bra sätt kunde förmedla det jag ville till eleverna för att uppnå målen. Så i det stora hela kände jag mig nöjd med den genomförda planeringen!


/therese

Mitt genomförande av lektion

Jag hade min lektion i en årskurs två där dem tidigare enbart hade pratat om temperaturen ute. Jag började min lektion att berätta att vi skulle prata om temperatur och hur temperaturen påverkas oss. Eleverna fick sedan sitta två och två och diskutera lite vad det tror händer i kroppen när den blir varm eller kall. Både jag, Tina och min handledare gick då också runt och lyssna. Jag samlade sedan ihop alla och vi pratade om vad de trodde. Detta tyckte jag var intressant då eleverna hade många kloka idéer på vad som händer.

Efter detta berättade jag lite om temperatur och visade bilder med en PowerPoint. Vi diskuterade då under tiden och eleverna kom med frågor. Det tyckte jag var bra då jag märkte att de var intresserade. Under lektionen observerade både Tina och min handledare mig. Min handledare ville jag ha med då hon kunde ge mig respons efter vad hon tycker jag kan förbättra men även Tina kunde ge den respons.

Senare under lektionen skulle vi göra experiment och när jag berättade detta för klassen blev det stor glädje i klassrummet. När jag började med experimentet att en skulle springa ute på skolgården och en stå still blev de direkt nyfikna på resultatet. De fick såklart innan experimentet gissa vad de trodde skulle hända med temperaturen. När de två eleverna sedan gick ut tillsammans med Tina stannade jag kvar i klassrummet och pratade med dem. Eleverna som då var kvar blev mycket förväntansfulla och de satt och tittade mot dörren för att se när de kom tillbaka. Vi diskuterade sedan resultatet och varför det blev som det blev. När vi sedan gjorde andra experimentet var de också mycket förväntansfulla. Dock kan jag tycka att det blev lite rörigt när det skulle utföras då det tog lite lång tid innan alla hade vart framme och känt varmluft och varmvatten. Detta var något som jag och Tina diskuterade efter och vi sa att de kunde göras annorlunda. Vilket hon sedan gjorde på sin lektion då hon gjorde experimentet på två ställen så det gick fortare. 

I slutet av lektionen pratade vi om vad vi hade lärt oss och det märktes att de hade tagit till sig det jag hade sagt och det vi hade diskuterat. Efter lektionen var det dags för mat och då hörde jag eleverna fortsätta prata om temperatur och de kom fram till mig och sa nya saker de kom på. Detta tyckte jag var roligt och jag blev glad av att de tyckte att lektionen var rolig.

Jag kan då sammanfatta med att jag är nöjd med min lektion eftersom eleverna tyckte det var roligt och även jag. De verkade uppskatta att de fick göra experiment och att de själva fick delta och diskutera så mycket under lektionen.

//Emelie

Mer ämnesfördjupning

Jag satt idag och kollade runt lite mer på internet kring vårt ämnesområde och hittade då lite relevant information.

Enligt en studie som jag läste om på en sida på nätet (se här http://traningslara.se/vatskeintag-vid-traning-del-ii-kroppstemperatur-och-vatskeintag/ ) så har vi lägre kroppstemperatur desto mer vatten vi dricker under en aktivitet. Dock var det inget som förvånade mig men det tycker jag visar tydligt att det är viktigt med vatten när vi tränar. Dock i denna studie så kollade på skillnaden på att inte dricka alls till att dricka mycket. I annan studie som stod på samma hemsida så var det ingen skillnad på kroppstemperaturen men då drack de 60% eller 80% av sin vätskeförlust.

Jag hittade även en artikel som det står lite sammanfattat av temperatur i kroppen. Tänkte att jag läggen ut den länken här på bloggen så kan ni gå in och läsa om ni vill.

http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14345/LKT1019s1296_1298.pdf

Lektionsplanering

Syfte: Att skapa förståelse för inre och yttre faktorer som påverkar kroppstemperaturen.
 
Mål från Lgr 11: Människans upplevelse av temperatur

Några föremål i elevernas vardag och hur de är anpassade efter människans behov.

Mål:

·         Kunna kroppens normala temperatur

·         Ha förståelse för inre och yttre faktorer

·         Kunna ge exempel på påverkande inre och yttre faktorer

·         Ge exempel på användningsområden av termometern.

Innehåll:

Vi inleder lektionen med att diskutera kring Concept Cartoon. Vi har tänkt ha en kort Power Point med bilder och text som förklarar inre och yttre faktorer och kroppens temperatur. Det vi tänker med inre faktorer är det som påverkar kroppstemperaturen inifrån exempelvis vad som händer vid fysisk aktivitet. Yttre faktorer tänker vi det som påverkar kroppens temperatur utifrån exempelvis väderleken (sommar-värme, vinter-kyla), kläder. Kroppens temperatur tänker vi oss att ta upp vad normal kroppstemperatur är och sedan relatera kroppens temperatur till de olika faktorerna. Det vill säga om kroppstemperaturen ökar eller sjunker.

Genom Power Pointen för vi en öppen dialog och diskussion. Vilket skapar interaktion mellan lärare - elev – innehåll.

Experiment

Ta temperaturen på två elever och sedan får den ena stå still ute och den andra springa runt på skolgården. Sedan tar man temperaturen igen och kollar om det är någon skillnad på kroppstemperaturen. Vi diskuterar sedan om resultatet.

Jämför vattnets och luftens temperatur för att förstå skillnaden på luftens och vattnets temperatur känns olika i samma grader. Detta gör vi genom att använda en hårfön som vi blåser med och mäter/känner temperaturen en bit ifrån samt ta temperaturen i en skål med varmt vatten. Sedan diskuterar vi varför det är skillnad på att känna temperaturen i luften och i vattnet.

Avslutning

Vi avslutar med att sammanfatta experimenten och lektionens helhet. Vi återkopplar även till Concept Cartoon och utvärderar vad vi lärt oss genom dialog.

Kroppens temperatur

Den normala kroppstemperaturen kan variera från person till person men den vanligaste är 37°C. Barn har vanligtvis högre temperatur än de äldre och kvinnor ökar ungefär en halv grad från ägglossning till menstruationsblödning. Temperaturen påverkas även av varm eller kall omgivning som man kan se på bilden nedan. Den visar även att i kärnan av kroppen är temperaturen oftast 37°C om man är frisk och vilar. Detta på grund av att där strömmar det mest blod och hjärtat pumpar runt blodet till kroppens olika delar.

Sand, O. m.fl. (2007). Människokroppen : fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB. ISBN 978-91-47-08435-7.

Bilden är tagen från:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Kroppen/Kroppens-temperatur/Kroppstemperaturen/

Svett, fysisk aktivitet och mat

Svettas
Att svettas är kroppens sätt att kyla ner kroppen. Det är kroppens viktigaste sätt för att hålla rätt kroppstemperatur. Att vi svettas har olika orsaker det kan vara när man anstränger sig fysiskt, när man har feber, när det är vart ute, när man är nervös, orolig, stressad. Det sympatiska nervsystemet styr hur mycket i svettas och det nervsystemet kan vi inte kontrollera med vår vilja. Normalt förlorar man runt en halv liter vätska genom huden per dag. Man kan svettas mycket under kortare perioder och då kan det vara flera liter vätska i timmen.

I huden finns det två svettkörtlar som kallas ekkrina och apokrina svettkörtlar. De såkallade ekkrina svettkörtlarna är de som viktigast för temperaturregleringen. Dessa finns utspridda över hela huden och är flera miljoner dock är de tätast i handflator och fotsulor. Svetten som tillverkas av dessa består av vatten samt spår av ammoniak, mjölksyra, salter och urinämne. De andra svettkörtlarna som kallas apokrina svettkörtlar och innehåller bland annat äggviteämnen som sedan bryts ner av bakterier som finns på huden och då bildas starkt doftande ämnen. Dessa svettkörtlar finns främst i armhålorna, ljumskarna och i underlivet.


Fysisk aktivitet
När vi påfrestar kroppen hårt fysiskt så kan kroppstemperaturen öka tillfälligt upp till 38^o – 40^oC. Detta sker framför allt vid fysiska aktiviteter i varma och fuktiga förhållanden. Då behöver kroppen mycket vätska eftersom vi förlorar det genom svetten som kyler ner kroppen. När man fryser blir muskulaturen spänd och vi börjar huttra för att värma upp kroppen. Men för att kroppen ska öka ännu mer i temperatur behöver vi röra på oss. När vi rör på oss så värms blodet upp och de strömmar genom musklerna som arbetar. När blodet värms upp och går genom muskulaturen ökar värmen i kroppen.


Mat
Ämnesomsättningen är en process som bryter ner den födan som förs in i kroppen och omvandlar den till energi. När ämnesomsättningen sätts igång måste kroppen använda energi som är i kroppen och då skapas en värmeproduktion. Denna värme räcker oftast för att kroppen ska hålla sig varm. Maten färdas genom kroppen i flera steg och det är ämnesomsättningen. Energin från nedbrytningen av maten förs ut i cellerna i kroppen. ”Ämnesomsättning av mat (metabolism) avser kroppens biokemiska processer och är av två slag. Nedbrytning av maten i magen (katabolism) till enklare kemiska föreningar så att energin kan transporteras till cellerna. Vid framkomst omvandlas de enkla föreningarna (anabolism) till de komplicerade molekyler som celler och vävnader består av.” (http://www.dietkokboken.se/misc/pdf/lchf/bilaga05.pdf).


Använda källor:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overdriven-svettning/


http://www.alternativkliniken.se/amnesom.htm


http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Kroppen/Kroppens-temperatur/Kroppstemperaturen/


http://www.halsosidorna.se/Energibehov.htm

Sand, O. m.fl. (2007). Människokroppen : fysiologi och anatomi. 

Stockholm: Liber AB. ISBN 978-91-47-08435-7.

Hej!

Verkar ha skett ett fel, så mina sista inlägg inte har lagts upp. Men nu får vi hoppas det fungerar igen!!

//Emelie