Istid
Istid kännetecknas av att stora landsområden blir
täckta med is. Detta sker under en period i jordens historia. Vi har många hört
att det har varit fyra istider i historien, dock vet forskarna nu att det har
varit fler än så. Det kommer komma en istid om ungefär 60 000 år men den kommer
inte vara så kraftig. Begreppet istid betyder nedisning och avser både en
nedisning och en längre period med flera nedisningar.
Den istid som var senast kallas för Weichselistiden och började för ungefär 115 000 år sedan och
slutade för 11 500 år sedan. Den täckte större delen av jordens
landsområde med is. Weichselistiden täckte landskap från norra Tyskland och
hela Skandinavium, dock inte de västra delarna av Jylland. Den äldsta istiden
som vi vet var för cirka 1 miljard år sedan.
I Sverige kan man finna spår av den senaste istiden
då nya jordarter och landskapsformer bildades. Jordarterna morän,
isälvssediment och glacial lera bildades bland annat. Vi kan se
landskapsformerna som bildades exempelvis rullstensåsar, dödisgropar och
drumliner.
När en nedisning sker kan havsytan sjunka upp till
100 meter då vattnet blir till is. Det medför även att landområden trycks ned
då isen blir tung.
Pangaea
Pangaea betyder
hela jorden och är superkontinenten som var under mesozoikum. Detta var innan
det blev dagens kontinenter. Det var två superkontinenter som drev ihop och
bildade pangaea för 250 miljoner år sedan. Det medförde jordens största dödande
av organismer, då 95% dog ut. Pangaea såg ut som en stort C och det finns
fortfarande bergkedjor som bildades under denna tid. Dessa är exempelvis Appalacherna
i Nordamerika
och Uralbergen
i Centralasien.
Klimatet på superkontinenten var varmt och torrt vilket påverkade djur och växter då det var brist på vatten. Det fanns ett hav som var runt Pangaea och sägs vara lika stort som alla nuvarande hav tillsammans. Superkontinenten Pangaea var dock inte den första superkontinenten på jorden.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangaea
Vulkanism
” En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten.” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan)
Vulkaner är som ventiler för den hettan som är i jordens inre då het bergartssmälta magma trängs upp till jordytan och kommer upp som lava vid vulkanutbrott. Vulkanism sker framför allt vid gränserna mellan jordskorpans plattor, i de oceanska ryggarnas mittpunkt och vid kontinentala riftzoner. Det som händer är att jordskorpan spricker och plattorna glider isär vilket gör att jordskorpan glider ner och smälter då upp till lava. <när vulkanism sker i mitten av de oceanska ryggarna så är det utmed sprickorna i havsbotten. <då bildas undervattenslava som blir stelt av det omgivande havsvattnet och får då en kuddliknande form.
Det finns även isolerade vulkaner som inte är vid en plattgräns utan är mitt på en platta. Dessa kallas för ”hotshots” (hetfläckar). Det som händer är att het magma i jordskorpan trängs upp och bränner sedan hål på jordskorpan.
Man kan inte svara på hur många vulkaner som är ”aktiva” då vissa vulkaner har utbrott ganska regelbundet medan andra kan ha utbrott med flera hundra år emellan.
När vulkanism sker i kontinenternas inre eller i riftzonerna så
förekommer både basisk och sur magma. En del av de vulkaniska bergarterna i
dessa miljöer har en sammansättning som är ovanlig då sammansättningen är med
grundämnen som exempelvis natrium och kalium.
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/vulkanerochjordbavningar/vulkanerochvulkanism.1070.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar